skip to Main Content

Frågor och svar om ljud

Många är oroliga för ljud som alstras av vindkraftverk och hur det kan påverka människor i närheten. Här har vi sammanställt vanliga frågor och svar kring vindkraft och ljud. Om Du vill ladda ner och skriva ut alla frågor finns de samlade i en pdf här.

Hälsingeskogen-FoS om ljud

Hur mycket låter ett vindkraftverk?

Ljudet från ett vindkraftverk uppstår i huvudsak vid bladens yttre delar som sveper snabbt genom luften, se exempel i bilden nedan. Röd färg motsvarar högst alstrad ljudnivå.

ljudbild

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Man pratar om vindkraftverkens källstyrka (på fackspråk ljudeffektnivå). Källstyrkan för moderna landbaserade vindkraftverk uppgår normalt till ca 100-108 dB(A). Moderna vindkraftverk kan regleras så att de ger lägre ljud, men ger då även något lägre elektrisk effekt.

När man står nere vid foten av ett vindkraftverk kan ljudnivån uppgå till ca 60 dB(A) och man kan då samtala eller tala i telefon ganska obehindrat. Detta kan jämföras med riktvärden för buller från vägtrafik. På uteplats vid hus anges 55 dB(A) som riktvärde. Bor man vid en större väg är det således troligt att man har en ljudnivå i den storleksordningen på sin tomt.

Hur mycket låter det inne i en vindkraftspark som Hälsingeskogen?

I exempellayouten står verken relativt tätt och på de flesta platser hörs fler än ett verk samtidigt. Ljudnivåerna beräknas uppgå till ca 45-50 dB(A) inne i parken. Nära ett verk kan ljudnivån uppgå till ca 55 – 60 dB(A).

Är det skadligt för hörseln att vistas inne i en vindkraftspark?

Nej. Det är väl undersökt vilka ljudnivåer som måste till för att hörseln skall skadas. Arbetsmiljöverket anger 85 dB(A) som hörselskaderiskgräns och då förutsätts att man vistas i så höga ljudnivåer åtta timmar per dag under många år. Hörselskydd brukar rekommenderas vid ljudnivåer över 80 dB(A).

Ljudnivåerna i vindkraftsparken skulle ligga långt under dessa nivåer och är på intet sätt vara skadliga för hörseln.

Hur mycket får det låta från en vindkraftspark vid en bostad?

De riktlinjer som blivit praxis säger maximalt 40 dB(A). På vår gemensamma sida med frågor och svar finns ett mer uttömmande svar på just denna fråga. Där finns även länkar till myndigheternas riktlinjer.

Hur går en ljudmätning till?

En ljudmätning utförs enligt en metod utarbetad av Naturvårdsverket. Det skall blåsa medvind, alltså från närmsta vindkraftverk mot det aktuella huset/mätpunkten. Vindstyrkan vid kraftverkets navhöjd är avgörande för ljudalstringen och den ska vara 11,5 m/s vid en navhöjd på 100 m och 12,1 m vid en navhöjd på 150 m. Det motsvarar en vindhastighet på 8 m/s på höjden 10 meter över mark.

Ljudnivån mäts i 3 stycken tiominutersperioder och man får fram ett medelvärde för vardera av dessa perioder. Resultatet av mätningen är det högsta av dessa tre medelvärden.

Vad händer om en mätning visar högre nivåer än vad det finns tillstånd för?

Om man överskrider den nivå som man har tillstånd för måste man utreda varför och åtgärda detta. Till exempel kan man stänga av verken eller ändra på inställningar så att de låter mindre. Då producerar verken samtidigt mindre el. Det är viktigt att tänka på att beräkningarna och ljudkurvorna visar ett värsta scenario och som parkägare vill man ha marginal till 40 dB-nivån.

Hur breder ljudet ut sig kring Hälsingeskogen?

Till ansökan tas ett antal exempel på utformning av parken fram. I samrådsunderlaget (sid 12-13) visas tre olika varianter med 86 verk och olika typer av tillgängliga fabrikat för vindkraftsverk. Här bredvid syns parkutformningen med verk av typen Vestas V112, dvs. en dansktillverkad turbin med en rotordiameter på 112 meter.

I detta fall går den gröna 40 dB(A)-linjen ca 800 meter från Gårdviksbo och knappt två kilometer från Svabensverk. I Sverige är det allra vanligast att det blåser från sydväst och för både Gårdviksbo och Svabensverk blåser alltså ljudet oftast bort från bebyggelsen. Sjösveden ligger däremot i vindriktningen, men som kartan visar går den bruna 35 dB(A)-linjen rakt över Häsbosjön och när ljudet väl når bebyggelsen i Sjösveden är nivåerna så låga att de inte kan uppfattas.

Hur görs beräkningarna för att få fram dessa kurvor?

Med hjälp av Naturvårdsverkets rekommenderade metod i ett dataprogram som heter WindPRO. Läs mer om beräkningarna på vår gemensamma sida med frågor och svar

Vilka frekvenser har ljudet som genereras av vindkraftverk? Ger stora vindkraftverk kraftigare ljud?

Generellt sett är frekvensfördelningen mellan olika tillverkare ganska lika och beror främst på bladens utformning och bladspetsarnas svephastighet. Ljud från vindkraftverk har en bredbandig, svischande karaktär, och nära vindkraftverken dominerar frekvenser på ca 250- 2500 Hz. Stora vindkraftverk som ger högre elektrisk effekt ger även något kraftigare källjud. Källstyrkan brukar i stort sett öka ca 3 dB(A) om den elektriska effekten fördubblas. Stora vindkraftverk brukar dock placeras på större avstånd från varandra vilket medför att den totala ljudnivån från en vindkraftspark kan vara lika för en park med stora och små verk om det totala elektriska effekten är densamma.

Lågfrekventa ljud lär spridas längre sträckor. Stämmer det?

Ljud är hörbart mellan ca 20 och 20000 Hz. Ljud mellan 20 och 200 Hz brukar klassas som lågfrekvent. Frekvenser på ca 250-2500 Hz dominerar när man står nära ett vindkraftverk.

Ljudenergin sprids från ett vindkraftverk över ett allt större område ju längre avståndet ifrån kraftverket blir. Ljudnivån avtar således med avståndet. Men nivån på ljudet beror inte bara av hur stor yta som ljudenergin sprids över utan även hur mycket som dämpas av t ex luften. Höga frekvenser, över 1000 Hz, dämpas mer av luften och på längre avstånd blir de låga frekvenserna mer framträdande. Detta är samma fenomen som man kan uppleva i samband med till exempel flygplan. Nära ett plan på en startbana är ljudet vasst och högfrekvent. När planet flyger över en på 10 000 meters höjd hörs mest ett lågfrekvent muller eftersom de höga frekvenserna har dämpats extra mycket. Åska är ett annat exempel. Nära ett blixtnerslag hör man en skarp knall, på lite mer avstånd hörs bara ett muller.

Lågfrekventa ljud sprids alltså längre än högfrekventa, men egentligen är det att de högfrekventa ljuden dämpas mer av luften.

Läs mer om lågfrekvent ljud på vår gemensamma sida med frågor och svar.

Hur upplevs en förändring av ljudnivån på 1dB(A)?

En förändring av ljudnivån på 1 dB(A) är knappt märkbar då man sitter och lyssnar i hörlurar i laboratorium. Förändringar på 3 dB(A) brukar anges som svagt uppfattbara i praktiken. Förändringar på 5 dB(A) är tydligt uppfattbara. Förändringar på 8 dB(A) brukar anges subjektivt som en fördubbling/halvering.

Behöver man oroa sig för infraljud från vindkraftverk?

Infraljud brukar man kalla ljud med frekvenser under 20 Hz som inte är direkt hörbara. Mycket kraftigt infraljud som kan förekomma i gruvindustrin (stora gruvsiktar etc.) kan ge upphov till en tryckande känsla i kroppen. Höga infraljudnivåer kan förekomma i bilar om man kör med öppet fönster. Även med stängda fönster kan infraljudnivåer i bilar vara betydande och kan ge upphov till trötthet.

I debatten kan märkas att oron för infraljud från vindkraftverk är utbredd. Även läkare spekulerar ibland huruvida infraljud vid vindkraftverk kan vara skadliga.

Vi menar att oron är obefogad eftersom de infraljudsnivåer som kan förekomma några hundra meter från ett vindkraftverk är mycket låga. Infraljud, tryckförändringar, vid bostäder är ca 1/1000 av gränsvärdet för vad som är möjligt att uppfatta. Normala infraljudsnivåer i städer och vid havsstränder är i samma storleksordning som vid vindkraftverk och det finns inget som tyder på att så svaga infraljud kan vara skadliga. De infraljudsnivåer som kan förekomma nära vindkraftverk är långt under Arbetsmiljöverkets riktvärden.

 

2013-09-11

 

 

Back To Top